Finland i krig

 

Det finska luftförsvaret räddade Helsingfors 1944

Den tunga tyska 8,8 cm luftvärnskanonen blev legendarisk under kriget och fruktad av sina motståndare men inte i den roll som kanonen egentligen utvecklades för utan som pansarvärnskanon. Dock i försvaret av Helsingfors användes den som den var tänkt att användas. Här en bild ovan mellan bombningarna, från den 22 februari 1944. Foto: SA-Kuva

Sent på kvällen den 6 februari 1944 kom den första anfallsvågen med sovjetiska bombare, det finska luftvärnet vid Helsingfors öppnade spärreld. Taktiken var att rikta spärreld framför de angripande bombplanen och skrämma piloterna att släppa sin bomblast innan de nådde stadskärnan i Helsingfors. Totalt kom 730 bombplan i två vågor. Det finska luftvärnets taktik lyckades över förväntan, 95 procent av bombplanen tog sig aldrig genom spärrelden utan släppte sin last och vände i förtid. Endast cirka 350 bomber släpptes över själva staden, över 6 500 bomber släpptes för tidigt.

Stalins mål var att bombad Helsingfors tillbaka till stenåldern. Nästan 2 000 sovjetiska bombuppdrag utfördes mot Helsingfors under februari 1944 men skadorna på staden blev begränsade trots ett flertal bränder. Foto: SA-Kuva

Stalin hade beslutat att bomba Helsingfors sönder och samman. Syftet var att kuva finländarnas försvarsvilja och tvinga Finland att ge upp kriget. Inspiration kom säkert från de allierade bombräderna av Tyskland, speciellt eldstormen i Hamburg slutet av juli 1943 där över 30 000 människor dog. Den 6 februari 1944 var vädret lämpligt och attacken för att lägga Helsingfors i ruiner kunde verkställas.

88:or till Finland

Första gången Helsingfors bombades av sovjetisk flyg var under vinterkriget 1939 –1940, och det skedde totalt åtta gånger under vinterkriget. Sedan skedde det flera gånger under fortsättningskriget. Redan från början hade det finska luftvärnet försvarat den finska huvudstaden men förstärktes i flera omgångar, tyskarna levererade radaranläggningar och tunga luftvärnskanoner, 8,8 cm Flak 36. De första 18 anlände till Finland under 1943 och ytterligare 72 sommaren 1944. Pjäserna som kom under sommaren 1944 var statiska pjäser i syfte att skydda specifika områden eller objekt.  I februari 1944 fanns 77 tunga luftvärnskanoner och 41 lätta luftvärnskanoner som var grupperade runt Helsingfors. Luftvärnet led brist på manskap så 16-åriga pojkar hjälpte till att bemanna pjäser och lottor från Lotta Svärd bemannade sökljusen.

 

Sovjetiska tunga 8,5 cm luftvärnskanoner (bilden ovan) erövrades i stort antal av tyskarna och finnarna köpte 18 av dem och kanoner var modifierade att ta 8,8 cm granater så i finsk tjänst fick de beteckningen 88 It/K39. På bilden Pjäsen i tjänst som luftvärn i Helsingfors februari 1944. Foto: Sa-Kuva

Tre nätter under februari

Första natten, den 6 februari 1944, var värst för den finska huvudstaden men eftersom få bombare släppte sina bomber över själva staden blev skadorna ändå inte speciellt omfattande. De två följande bombnätterna, som på grund av vädret följde med exakt tio dagars intervaller, medförde lindrigare skador. Andra bombnatten 16-17 februari kom nästan 400 bombare i två vågor medan under den tredje bombnatten 26-27 februari kom nästan 900 bombare.  En sak finnarna gjorde under andra och tredje natten var att tända otaliga brasor i Nordsjö utanför Helsingfors i syfte att förvirra de sovjetiska piloterna, att de skulle tro att det var det brinnande Helsingfors. De mindre erfarna piloterna lät sig luras.

Resultat

Resultatet för de sovjetiska bombarmadorna i februari var magert med tanke på nästan 2 000 sovjetiska bombuppdrag mot den finska huvudstaden. Sammanlagt dog 146 personer under de tre bombnätter och 356 skadades. 109 byggnader förstördes helt, 300 fick skador och 109 fattade eld. Universitetets huvudbyggnad och Tekniska högskolans hus vid Sandvikstorget var de mest kända byggnaderna som träffades av bomberna. Skatudden var den stadsdel som fick de största skadorna.  

Tysk nattjakt hjälper till

2. Jagdgeschwader ”Wilde Sau”, det vill säga tyska piloter med Messerschmitt Bf 109G utbilda för nattjakt med hjälp av strålkastare (Helle Nachtjagd). De stationerades på Helsinki-Malmi från 13 februari till 15 maj 1944 och fick sex luftsegrar. Tyskarna stationerade även ett ledningsskepp för nattjakt, Togo, i Tallin från 5 mars 1944 för att understödja luftförsvaret av Helsingfors.

Det fanns områden i Helsingfors som hade drabbats hår av bombanfallen men sett till hela staden hade Helsingfors klarats förvånansvärt bra. Det finska luftförsvaret av den finska huvudstaden hade löst sin uppgift. Foto: SA-Kuva

Kriget fortsatte

Det finska luftvärnet räddade Helsingfors, av drygt 16 000 bomber som släpptes kom endast cirka 750 träffa mål i Helsingfors. Färre än 5% av totala bomblasten drabbade staden. Jämfört med andra storstäder som bombades under kriget klarade sig Helsingfors mycket bra trots många döda och skadade.  Nu gav inte finnarna upp kriget som Stalin hade hoppats så de sovjetiska planerna på sommaroffensiven på Karelska näset 1944 kom att se dagens ljus. 

Vidare läsning:

Finland i krig 1944-1945, tredje delen. (Esbo 2001)

Olaf Groehler: Geschichte des Luftkriegs 1910 bis 1980. (Berlin 1981)

Lars Ericson Wolke: "Bomba och bränn dom": taktik och terror under 100 år av flygkrig. (Lund 2009)

Första världskriget och bombkriget

Strategisk luftkrigsföring under första världskriget

Japan och luftkrig i Stilla havet

Den japanska satsningen på tunga bombare

Om utvecklingen av stridsflyg i Asien

Kina rustar och Indien rustar

Luftkriget i Ukraina 2022

Ett ryskt fiasko 2022