Svenskt pansarvärn under kalla kriget
I
slutet av 1970-talet började en revolution inom det svenska infanteriet,
andelen terränggående fordon (terrängbilar och bandvagnar) ökade i rask takt.
Den svenska infanteristen skulle inte längre gå eller cykla till slagfältet
utan sitta uppsuttet i ett motordrivet fordon. Svenska armén hade fått en ny
brigad, infanteribrigad 77, och från åren 1978/1979 genomfördes utbildningen
för den nya förbandstypen på stor bredd inom armén. Jag lyfter här fram pansarvärnet
i infanteribrigad 77 som skulle stoppa Sovjetunionens stridsvagnar och övriga
pansarfordon.
Stridsvagnsminor
Överallt
i brigaden fanns pansarvärnsförmåga och med rätt placerade minarbeten kunde man
sänka motståndarens anfallstempo och förmåga att breddgruppera. Fältarbeten var
en viktig del av brigadens strid. Brigadingenjörbataljon
hade över 8 500 minor av olika typer. Foto: Lasse Sjögren.
Pansarskott
m/68
Pansarskottet
var ett lätt, enmans-, engångs
pansarvärnsvapen avsett för bekämpning av pansarfordon. Den 7,4 cm pansarspränggranaten hade laddning
med riktad sprängverkan. Vapnet delades nästan ut som ammunition i brigaden,
1200 skulle en brigad utrustas med. Foto: Lasse Sjögren.
Granatgevär
m/48
Sveriges
stolthet: granatgevär m/48. Det är ett rekylfritt pansarvärnsvapen som har
exporterats till ett stort antal länder. I en infanteribrigad 77 kom vapnet att
finnas först och främst i de tre skyttebataljonerna. Totalt 145 granatgevär.
Fiendens förmåga att bekämpa haubitsbataljonen i infanteribrigaden var nog
större än att få bort alla ”sega gubbar” med bärbara pansarvärnsvapen ur
buskarna. Foto: Lasse Sjögren.
Pansarvärnspjästerrängbil 1111
9
cm pansarvärnspjäsen 1110 togs fram som ersättare för pansarvärnskanoner, det
var en pjäs som vägde betydligt mindre. När det kom till infanteribrigad 77 var
pjäsen endast fordonsmonterad, både på terrängbil och bandvagn. Pansarvärnspjästerrängbil 1111 byggde på
terrängbil 11. De var organiserade i ett brigadpansarvärnskompani med 12 pansarvärnspjästerrängbil
1111 i brigaden. Foto: Lasse Sjögren.
Pansarvärnsbandvagn
(pvbv 2062)
Både
den nya pansarvärnspjästerrängbil 1111 och pansarvärnsbandvagn 2062 (på bilden)
hade pjäshiss till sin 9 cm pansarvärnspjäs. Pjäshissen medgav att fler platser
kunde användas som eldställningar och att en mindre del av fordon och
besättning syntes vid eldgivning. Det
fanns 24 stycken i brigaden, två stycken i varje skyttekompani, alltså åtta per
skyttebataljon. Foto: Lasse Sjögren
Infanterikanonvagn
(Ikv 91)
Den
nya Infanterikanonvagnen Ikv 91 med 9 cm lågtryckskanon var ett nytt
pansarfordon som infanteribrigad 77 utrustades med från början. Varje brigad hade ett kompani med 12. Det fanns 4 vagnar per pluton. Bandpansarvärnsplutonen var stridsenhet
och delades inte. Det var brigadens mest
eldkraftiga pansarvärnsförband i början. Foto: Lasse Sjögren.
Pansarvärnsrobot 56
I början fanns ännu inte de nya pansarvärnsrobotarna, robot 56 Bill, på plats. Senare i nästa generation av infanteribrigad 77 (IB 77R) kom brigaden att utrustas med pansarvärnsrobotar. Den fungerade enligt principen ovanflygande toppattack (OTA) och var då den började levereras 1988 första pansarvärnsroboten i världen att använda denna metod. Svensk ingenjörskonst firar nya triumfer. Foto: Lasse Sjögren.
Läs mer om pansar och Fulda Gap under kalla kriget:
Sovjetisk pansaroffensiv och försvaret av Fulda Gap
När den sovjetiska stridsvagnen T-62 kom så var det något helt nytt, läs historien här
Vapenutveckling: den sovjetiska stridsvagnen T-62
Mina böcker om krigshistoria finns listade här:
https://franksonskrigshorna.blogspot.com/p/mina-bocker-har-kommer-en-lista-over.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar