Vapenutveckling

Terminator snart verklighet!

Vi får i media läsa allt mer om drönare och hur de används krig. Den 20 juni 2019 sköt Iran ner en amerikansk drönare, en tidig modell av RQ-4 Global Hawk. En sådan drönare betingar ett styckpris på runt 100 miljoner kronor och dess vingspann är nästan 40 meter, en aning bredare än trafikflygplanet Boeing 737. Det är en ganska stor tingest, som du kan se på bilden nedan. Så drönare kan vara så stor som ett trafikflygplan och så liten som en radiostyrd bil.

 

RQ-4 Global Hawk är ingen liten drönare utan den är stor som ett trafikflygplan. Illustration: Samuel Svärd

Kommer du ihåg U-2?

Många har läst om nedskjutningen som gjordes den 1 maj 1960. Ett amerikanskt spionplan, Lockheed U-2, flög in över sovjetiskt territorium på hög höjd och amerikanerna trodde inte att sovjetiskt jaktflyg eller luftvärn skulle lyckas hindra planet. Denna gång lyckades de dock få in en träff med en tung luftvärnsrobot av typ S-75 Dvina i närheten av Jekaterinburg, mitt bland Uralbergen. Piloten Francis Powers kom att till slut utväxlas i februari 1962. I dag behöver USA inte riskera piloter.

 

Spionplanet Lockheed U-2 flög för första gången 1955 och har ett vingspann på 32 meter. Den stora skillnaden mot RQ-4 är att här medföljer en pilot. Foto: U.S. Air Force (Master Sergeant Rose Reynolds)

Gulfkriget 1991 var det första drönarkriget

Även om Israel använde drönare under yom kippur-kriget 1973 för att lura det egyptiska luftvärnet att tro att israeliska stridsflygplan stod i begrepp att anfalla. Så att Egypten avfyrade sina dyra luftvärnsrobotar. Men Gulfkriget 1991 anses vara det första drönarkriget. Enligt en amerikansk rapport fanns alltid minst en drönare i luften under hela kriget. Utvecklingen av drönare började ta fart på allvar.

På bilden ses två amerikanska drönaroperatörer på en irakisk flygbas år 2008. Även om bilden har några år på nacken så får vi en god inblick i deras arbetsmiljö. Foto: United States Air Force (Master Sergeant Steve Horton)

Vapeninsats med drönare

Den 7 oktober 2001 i Kandahar i Afghanistan brukar anges som first kill för en amerikansk drönare. I samband med kriget mot terrorismen har det blivit vardagsmat att amerikanska drönare sätts in i oroliga områden och slår ut olika mål. Amerikanska drönare har använts flitigt i Afghanistan, Irak, Pakistan, Somalia, Syrien och Jemen. Däremot har USA varit restriktivt med att sälja drönare till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Dessa länder har i stället vänt sig till Kina som börjar bli en stor leverantör av militära drönare.

Större farkoster som MQ-1B Predator kan obemärkt övervaka terrorister dygnet runt, följa deras rörelser och avslöja deras nätverk. Robotarna på vapenbalkar är AGM-114 Hellfire. Nästa generation MQ-9 Reaper har redan tagits i tjänst. Foto: U.S. Air Force (Lieutenant Colonel Leslie Pratt)

Stridszon Pakistan

Att USA använder drönare i Irak och Afghanistan i stor omfattning är inget konstigt eftersom det där har funnits stora amerikanska truppförband på marken. I Pakistan har däremot USA inte haft större förband stationerade, men använt drönare flitigt i sitt krig mot terrorismen.

”Vi hade nått så långt ut i Afghanistans vildmark man kunde komma. Där fanns inga andra människor än getherdar, vedsamlare och utländska krigare som infiltrerade över gränsen från Pakistan.”

Paul Scharre, Ranger och författare till boken Framtidens fjärrstyrda krig.

Eftersom USA ansåg att det fanns terrorister och talibankrigare som gömdes i Pakistan och därifrån slog till mot mål i Afghanistan kom beväpnade drönare att sättas in i stor omfattning i Pakistan från 2004 till 2017 och det redovisas att 409 anfall har genomförts under denna period. USA sägs ha dödat minst 2 500 fientliga krigare på detta vis, men dessa drönarattacker har även drabbat den oskyldiga civilbefolkningen. En del källor talar om över 1 000 döda, andra om kanske 300 till 500 döda.

Kina storsatsar på drönare och deras Wing Loong är en exportsuccé. Länder som inte får köpa amerikanska drönare såsom Kazakstan, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten vänder sig till Kina. Här visar Kazakstan upp sina vid parad 2017. Foto: Kalabaha1969/Wikimedia Commons.

Utan spaning ingen aning

En förutsättning för framgång i krig är en bra underrättelsetjänst. Att bevaka stora områden med drönare där USA:s krig mot terrorismen förs har blivit vardagsmat. Utgifterna för obemannade luftfarkoster i amerikanska försvaret hade legat på omkring 300 miljoner dollar om året på 1990-talet, men efter 11 september-attackerna sköt kostnaderna i höjden och ökade sexfaldigt till över två miljarder dollar per år fram till 2005. Drönare visade sig vara särskilt effektiva under det komplicerade och svårbemästrade upprorsbekämpandet i Irak och Afghanistan. Huvuddelen utgjordes av mindre, handkastade modeller, men stora drönare som MQ-9 Reaper och RQ-4 Global Hawk har också blivit värdefulla militära resurser.

Mördarmaskinen Predator

MQ-1 Predator utvecklades inledningsvis i början av 1990-talet för spaningsuppgifter under beteckningen RQ-1. Den har senare modifierats för att även vara beväpnad med två AGM-114 Hellfire-robotar och andra vapen. Om en Predator-drönare ska övervaka ett område utan uppehåll i flera dygn krävs sju till tio flygoperatörer. Därtill behövs ytterligare tjugo personer per uppdrag för att sköta drönarens sensorer och ett stort antal underrättelseanalytiker för att gå igenom inhämtad data. Amerikanska flygvapnet är i själva verket motståndare till att benämna dessa farkoster ”obemannade” eftersom de är så personalkrävande. Dessa drönare må sakna ombordpersonal, men det är fortfarande människor som kontrollerar och understödjer dem.

Det nya på slagfältet, en bild från kriget i Ukraina. Ukrainska soldater förbereder sig för nästa uppgift. Små lätta drönare som används för att slå ut motståndaren och utrustning. Foto:Armijainform

Nästa steg?

Teknologin har fört oss till en avgörande tröskel i mänsklighetens relation till krig. I framtidens krig kommer maskiner antagligen att fatta beslut i frågor som rör liv och död på egen hand. Runt om i världen skyndar sig militären att sätta in robotar till sjöss, på marken och i luften – över 50 nationer har i dag drönare som är bestyckade och övervakar sitt eget och andras luftrum med drönare. Dessa robotar blir alltmer självstyrande och många är som sagt bestyckade. De står än så länge under mänsklig kontroll, men vad händer när drönarna blir lika autonoma som självkörande bilar är tänkta att bli? Eller det som händer i Ukrainakriget med FPV-drönare? Just nu behöver de operatörer men den dagen de blir autonoma. Svärmar av drönare som skickas iväg för attackera mål hos motståndaren.

Nu används dessa mindre drönare på slagfältet men ju mer tekniken utvecklas och blir tillgängliga kommer även terrorister och kriminella att använda dessa i sina attacker. Precisionen gör att du kan träffa det fönster du önskar på en byggnad. Foto: Armijainform /Wikipedia Commons

Våra städer kommer att ändras. Med millimeterprecision kan drönarna slå till mot mål och hur ska vi kunna skydda vitala byggnader som regeringsbyggnader och parlament om dessa vapen används av terrorister. Utbildade och tränade operatörer kan skicka drönarna vart som helst. Pandoras ask är öppen. Och utvecklingen går framåt i en rasande takt. Hade någon sagt 2020 att den ryska Svarta havsflottan kommer i ett framtida krig inte ha en chans mot ukrainska flottan med sina havsdrönare, vem hade ansett det vara trovärdigt eller ens möjligt?

 

Vi kommer inte längre bara se säkerhetsvakter och prickskyttar som en del av säkerhetsarrangemangen runt större tillställningar utan också olika antidrönarvapen som till exempel dessa italienska soldater. Foto:Wikipedia Commons

Vidare läsning:

Stig Rydell & Mats Olofsson (red): Drönare /UAS – teknik och förmågor. (Stockholm 2023)

Paul Scharre: Framtidens fjärrstyrda krig – soldatrobotar, drönare och artificiell intelligens. (Stockholm 2019)