USA och dess divisioner i Europa 1944–1945
Den amerikanska armén hade den 30 juni 1944: 89 divisioner. Så hur många av dessa kommer till Normandie under juni och juli 1944?
Amerikanska pansarförband under övning 1942. Stridsvagnarna på bilden är medeltunga M3 Lee. Foto: US Signal CorpsTotalt: 20 divisioner. Det var tretton infanteridivisioner, fem pansar och två luftburna till Normandie under juni och juli 1944. Det tar tid att skeppa över och att bygga upp styrka. Antal amerikanska divisioner som anländer till Normandie
6 juni: 6 divisioner (1., 4, 29, 90. Infanteri och 82., 101, luftburna)
7 juni: 1 division (2. Infanteri)
9 juni: 1 division (2. pansar)
10 juni: 2 division (9., och 30. Infanteri)
12 juni: 1 division (79. Infanteri)
18 juni: 1 division (83. Infanteri)
23 juni: 1 division (3. pansar)
4 juli: 1 division (8. Infanteri)
5 juli: 1 division (35. Infanteri)
9 juli: 1 division (5. Infanteri)
11 juli: 1 division (4. pansar)
19 juli: 1 division (6. pansar)
22 juli: 1 division (28. Infanteri)
24 juli: 1 division (5. pansar)
Förutom Normandie 1944 hade USA divisioner i Italien och Medelhavet, totalt tio infanteridivisioner, två pansar, en luftburen och en bergsdivision., fjorton divisioner, som mest kom att tjänstgöra där. Men sedan sjönk det då det försvann fyra divisioner därifrån till D-dagen i Normandie och tre för operation Dragoon i södra Frankrike så kvar blev sju amerikanska divisioner.
Den 15 augusti 1944 öppnade USA och de allierade ännu ny front, operation Dragoon då man landsteg i södra Frankrike. Tre amerikanska infanteridivisioner från Italien och med hjälp av franska styrkor. De förenade sig senare med styrkorna från Normandie.
Amerikanska infanterister från amerikanska 9. armén avancerar framåt. Kanonen de passerar är en amerikansk pansarvärnskanon 57 mm M1. Standardkanonen för pansarvärn i amerikanska infanteridivisioner. Foto: US Signal CorpsFramgångar under augusti och september i Västeuropa gjorde att allt fler divisioner kom att sättas in vid fronten. USA hade i början september 1944 två armégrupper, 12. som hade 1. och 3. armén samt 6. armégruppen med amerikanska 7. armén och franska 1. armén. Ytterligare en amerikansk armé, 9., anlände. Så enligt uppgifter kom till slut USA att ha 42 infanteridivisioner, 15 pansardivisioner och fyra luftburna divisioner vid fronten i västra Europa. Med andra ord 61 divisioner.
Hur stora divisioner?
En amerikansk pansardivision hade vid full styrka 10 937 man, 186 medeltunga stridsvagnar (M4 Sherman) och 77 lätta stridsvagnar (M5 Stuart). Artilleriet hade 54 bandkanoner av typ M7 Priest med 10,5 cm haubits. Notera att amerikanska 2. och 3. pansardivisionen hade något annorlunda organisation.
Den amerikanska lätta stridsvagnen M5 Stuart som hade en 37 mm pjäs och vikten var 15 ton. På bilden i den tyska staden Coburg 1945. Foto: US Signal CorpsEn amerikansk infanteridivision hade normalt nio infanteribataljoner med understöd av fyra artilleribataljoner. Då är inga extra understödsförband medräknade. Styrka: 14 281 man, 2076 fordon, 54 10,5 cm haubitsar, 12 15,5 cm haubitsar, 57 5,7 cm pansarvärnskanoner, 54 8,1 cm granatkastare.
Fyra av dessa divisioner i Europa, två infanteri och två pansar, kom i krigets slutskede så de hann knappt uppleva några strider. Det är en stor skillnad mellan de fyra luftburna divisionerna och mängden strid de fick delta i, till exempel 82. luftburna hade 1 619 stupade, 101.luftburna hade 1766 stupade medan 17. luftburna hade 1 191 stupade och 13. luftburna som anlände till Frankrike i februari 1945 kom aldrig sattes in i strid, så noll stupade.
Samma sak gällde andra divisioner, kom divisionen tidigt eller sent. Till exempel amerikanska 4. pansardivisionen, hade varit i strid länge. Den hade 230 stridsdagar och 5 988 man i förluster! Medan 20. pansardivisionen, som var bland de sista som anlände, hade vid krigsslutet endast åtta stridsdagar och 76 man i förluster.
M4 Sherman med den nya kanonen, 7,6 cm L/52 från amerikanska 11. pansardivisionen. M4 Sherman var USA:s standardstridsvagn på västfronten 1944–1945. Foto: US Signal Corps
En jämförelse
USA hade 16 pansardivisioner och Röda arméns motsvarigheter kallades kårer men var de var jämnstora. Röda armén hade 24 stridsvagnskårer och 13 mekaniserade kårer. Men graden av mekanisering var inte alls på samma nivå som USA, de hade varken bandhaubitsar eller pansarfordon för sina skyttesoldater. Backar vi och tittar på det stort så hade båda sidor runt 12 miljoner man, plus och minus då variationer inträffar.
Enkel tabell över hur det fördelades
Armén: USA 52% Sovjetunionen 86%
Flyget: USA 20% Sovjetunionen 10 %
Flottan: USA 28% Sovjetunionen 4%
Notera: amerikanska marinkåren har räknats att ingå i armén ovan samt de sovjetiska luftförsvarsstyrkorna ingår i flyget.
USA hade färre soldater på marken då de hade fler i luften och till havs. USA:s stora tid på landbacken i Europa var från juni 1944 till maj 1945, 11 månader, medan för Röda armén var det 46 månader.
Den amerikanska krigsmakten satsade enormt på strategisk bombflyg som krävde stora resurser, både flygplan och manskap. På bilden amerikanska tunga bombplan B-17 Flying Fortress på väg mot Schweinfurt i Tyskland. Foto: US Air ForceVidare läsning:
Colby, Elbridge: The First Army in Euope 1943–1945. (Nashville 1993)
Johnson, David W.; Fast Tanks and Heavy Bombers. Innovation in the U.S. Army 1917–1945. (Ithaca 2003)
Stanton, Shelby L. : Order of Battle U.S. Army World War II. (Novato 1984)
Den tyska pansarnäven
Det tyska pansarvapnet 1941 jämfört med 1944
Amerikansk pansar i strid med tyska pansarbrigader, läs mer här:
Sherman versus Panzers – Slaget om Arracourt 1944
Striderna i Bretagne 1944





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar