Innovativt med begränsade resurser
När amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861 kom i stort sett hela amerikanska flottan vara
kvar i Unionen och den nya konfederationen av Sydstaterna hade inga örlogsfartyg att tala
om. Givetvis hade konfederationen en marinminister, Stephen Mallory. Han insåg
situationens allvar, det skulle inte vara några problem för Unionen att blockera Syds
hamnar och strypa konfederations export och import.
Mallory visste att det industriella nord hade en helt annan kapacitet att bygga fartyg än det
agrara syd. Vad som behövdes var något utöver det vanliga, han beordrade bygget av fem
stycken ångdrivna pansarklädda fartyg med ramm i augusti 1861. Det nya och moderna och i
samma veva offensivt tänkande. Innovativt med tanke på Syds begränsade resurser men
innebar samtidigt en enorm ökad svårighetsgrad. Det krävde inte bara pansar och kanoner
utan också både arbetskraft och besättningar med visst kunnande.
Bygget startar i Memphis
Ett av dessa projekt var CSS Arkansas tillsammans med sitt systerfartyg CSS Tennessee.
Arbetet med dessa satte igång i oktober 1861. Bygget av de två nya pansarklädda fartygen
skedde i Memphis, och du som kan USA:s geografi noterar att detta är mitt i landet, Men
staden ligger vid den stora floden Mississippi som rinner ut i Mexikanska gulfen. Tanken
var att bygga i Memphis för att senare ta sig ut längs Mississippi via New Orleans. Nu blev
det inte så.
Om du har upplevt problem så är det nog inget mot vad de som byggde dessa två pansarklädda
fartyg gjorde. Bygget försenades då detta ställde stora krav på arbetskraft, teknik och
pansar. Sedan hamnade Memphis i riskzonen att erövras så den halvfärdiga CSS Arkansas
fick lämna och hamnade till slut i Yazoo City, rena träskmarker jämfört med Memphis, för att där byggas färdigt. Medan den andra,
CSS Tennessee, hade inte kommit lika långt i byggprocessen så den förstördes när CSS
Arkansas lämnade. Senare kom ett annat pansarklätt fartyg att få namnet CSS Tennessee.
Äntligen redo
Efter mycket plåga och svett samt arbetet dygnet runt i stort sett blev CSS Arkansas till slut
insatt i tjänst i juni 1862. Besättningen ombord var inte precis tidigare flottister även om
befälet var erfaren. I vilket fall CSS Arkansas sätts in i strid i mitten av juli runt
Syds ”fästning” Vicksburg vid floden Mississippi och lider en del skador och skrämmer livet
ur andra sidan. Där order går ut: ”Sänk Arkansas med alla tillgängliga medel”. Flera försök
gjordes men framgången uteblev.
Det stora problemet med CSS Arkansas var att hennes maskineri inte fungerade till 100 %
utan snarare var det omvända, de var glada när det gick igång. Nu valde Syd att försöka
återerövra Baton Rouge längre söderut längs floden så CSS Arkansas skulle ge understöd
från floden med sitt tunga artilleri medan en annan styrka anföll från landsidan.
En av motståndarna, USS Carondelet. Betydligt lättare typ av pansarklätt fartyg, främst tänkt för flodoperationer och ingen rammförmåga. I denna klass, City-klassen, ingick sju fartyg och de hade framgångsrikt hjälpt till i striderna mot Fort Henry och Fort Donelson. Deplacement drygt 500 ton medan CSS Arkansas låg på runt 1200 ton.
Sista striden
Här skedde ett mycket dumdristigt beslut då CSS Arkansas ordinarie befälhavare hade fått en
några dagars sjukledigt samtidigt som förste maskinofficer inte var på plats. Den ordinarie
befälhavare hade lämnat fartyget mot löfte att hon inte skulle sättas in under hans frånvaro.
Men befälhavaren över Vicksburgsområdet Earl van Dorn var i grunden en av Syds bästa
kavalleribefälhavare och trodde på agera nu. Han ville inte vänta, hade inte det tålamod en högre befälhavare borde ha. Han vill återta Baton
Rogue nu och tog beslutet att sätta in CSS Arkansas i slaget.
Inledningen gick bra, CSS Arkansas lämnade Vicksburg men ju närmare Baton Rouge hon
kommer ju sämre gick maskineriet. Det stannade till slut helt och de fick inte igång det. De
som var på plats klarade inte av det. Så beslut tas att borra skeppet i sank den 6 augusti
1862. Det antänds och därefter exploderade det.
Besättning har övergivit CSS Arkansas och till platsen anländer den tyngre USS Essex jämfört med City-klassen och öppnar eld på det brinnande vraket. De får uppfattningen att de sänker fartyget. Illustration: Harper`s Weekly
CSS Arkansas verkade under kort tid men har en dramatisk och intressant krigshistoria. Men för Sydstaternas marinminister Mallory visade det dock att han tänkte rätt, så Syd kom att bygga flera pansarklädda fartyg med ramm.
Vidare läsning:
William N. Still Jr: Iron Afloat – The Story of the Confederate Ironclads. (Columbia 1991)
Tony Gibbons: Warships and Naval Battles of the US Civil War. (Limpsfield 1989)
John D. Winters: The Civil War in Louisiana. (Baton Rouge 1991)
Är du intresserad av flodstrider?
Ett annat slag i amerikanska inbördeskriget:
Mina böcker om krigshistoria finns listade här:
https://franksonskrigshorna.blogspot.com/p/mina-bocker-har-kommer-en-lista-over.html






Inga kommentarer:
Skicka en kommentar