Konflikthärdar som kan bli krig
Denna artikel är spekulationer och tankar. Det finns inga empiriska studier bakom utan det bara reflektioner över nyhetsflödet som strömmar förbi. Det är ingen ambition att försöka fånga upp allt. Det finns mängder av dispyter och konflikter som aldrig utvecklas till fullt krig medan andra är hela tiden farligt nära att explodera.
Ett riktigt fullskaligt krig mellan Ryssland och Ukraina var det många som inte trodde på fast det fanns tecken på att det skulle kanske komma men nu har pågått sedan 24 februari 2022. Detta trots kriget mellan de två har pågått sedan 2014 dock begränsat i omfattning och geografiskt, endast en del av östra Ukraina drabbades hårt.
Mellanöstern har återkommande krig och det finns fortfarande pågående inbördeskrig som det inte verkar finnas något slut på, de bara finns där medan resten av världen fortsätter med sitt. Samma sak i Afrika.
Här lyfter jag fram några saker och händelser som fått mig att reagera och oroas, nästa krig? Eller stannar det som dispyt och oenigheten lever vidare. Eller kommer man fram till ett nytt samförstånd.
Indien mot Pakistan
Denna ligger och gryr men det verkar lugnt. Det utkämpades faktiskt luftstrider mellan de så sent som 2019 med förluster men det lugnade ned sig. De båda nationerna frigjorde sig från det brittiska kolonialväldet. De har utkämpat ett flertal krig mot varandra samt båda länderna rustar starkt. Båda har kärnvapen. Än idag har de inte löst sina konflikter, och speciellt inte Kashmirfrågan. Båda länderna har även varsin stor internationell leverantör av vapen. Kina har nämligen goda relationer med Pakistan medan Ryssland har det med Indien.
Pakistan har precis som Indien börjat bygga upp en egen flygindustri. Detta i samarbetet med Kina. På bilden JF-17 Thunder som det finns cirka 150 i stridsflygplan i tjänst. Stridsflygplanet har även exporterat till ett antal länder. Foto: Shimin Gu /Wikipedia CommonsDet finns även en annan stor osäkerhetsfaktor, hur är det i Pakistan? Enligt rapporter verkar det som cirka 1500 dödades i olika incidenter, en del ses som terror och andra som separatistiska dåd, under 2023. Så många döda brukar klassas som inbördeskrig men här är det ett väldigt splittrat mönster, det är inte en motståndare utan flera som har olika mål. Pakistans flygvapen har som de uppger bombat baser både i Afghanistan och Iran 2024. Det är frågan om Pakistan kan implodera som stat då det finns stora spänningar inne i själva Pakistan som även drabbas hårt av naturkatastrofer.
Iran använder fortfarande sina Grumman F-14 Tomcat som köptes in precis innan revolutionen 1979. Allt svårare att hålla dem flygande på grund av svårigheter med reservdelar. Foto: Shahram SharifiIran och Azerbajdzjan
Azerbajdzjan har haft en konflikt med Armenien sedan 1988 och verkar nu fått övertaget i denna konflikt. Men Azerbajdzjan har också sina dispyter med Iran men risken att detta utvecklas är mycket låg men de finns ändå där. Det finns i Iran en stor minoritet av azerer. Då Iran är betydligt mer folkrikt land än Azerbajdzjan så är denna minoritet faktiskt tre gånger så stor som Azerbajdzjans egen befolkning. Dagens Azerbajdzjan var en del av det persiska imperiet men erövrades och koloniserades av Ryssland 1826. Ryssarna tog alltså en del av de azeriska områdena och gjorde det till en del av Ryssland. Iran har genomfört större militära övningar i norra Iran som en markering mot Azerbajdzjan. Sedan en faktor som kan spela in är ekonomin, den iranska går som sagt inget vidare. Dessutom som det pekas på i samband med Ukraina, en orsak till att Ryssland startade sitt lågintensiva krig mot Ukraina och ockupationen av Krim 2014 var Putins låga popularitetssiffror. Liknande kan hända i Iran.
Det har genomförts demonstrationer i Iran för stöd av Azerbajdzjan i deras konflikt med Armenien men de separatistiska tendenserna verkar inte vara starka. Inom Iran finns även flera andra separatistiska rörelser som kurder och balucher där inslag av väpnad kamp finns. De två folkgrupper har inte en egen nation och spridda över flera. Balucher finns även i Pakistan och Afghanistan.
Kina mot Vietnam
Detta är en gammal fiendskap som kan blossa upp på nytt. Vietnam och Kina har sett varandra som fiender de senaste 1 000 åren, och senast det var fullt krig mellan nationerna var så sent som 1979. Detta mycket korta men mycket blodiga krig som var ett fiasko för Kina var en del av det tredje indokinesiska kriget där även Laos och Kambodja var inblandade i.
Vietnam har fortfarande ryska maskiner som Suchoj Su-27 och Su-30 i tjänst. Det finns planer om ersättare, USA ska ha erbjudit F-16-plan men även andra tillverkare är med i bilden. Vi får se vad som händer. På bilden Su-27UBK. Foto: Hoangprs5 / Wikipedia CommonsUSA, Japan, Vietnam, Taiwan, Filippinerna och Indien med flera oroas av utvecklingen i Sydkinesiska havet och den kinesiska flottutbyggnaden och expansionen. Bråken i Sydkinesiska havet skulle kunna leda till en fullskalig väpnad konflikt som sätter Asien i brand. I så fall kommer förmodligen inte bara Vietnam och Kina dras in i konflikten. Andra intressenter är bland annat Filippinerna, Indonesien, Indien, Malaysia, Taiwan och USA.
Vietnam har fått stor hjälp av Indien och Ryssland med att rusta sina styrkor. USA har också närmat sig Vietnam då amerikanska hangarfartyg gjort flottbesök i klassiska Da Nang.
Kina bröstar just nu sina muskler väldigt mycket mot Filippinerna. Är det ett sätt att testa gränser och reaktioner? Det får en att fundera.
"Ändå den enda tillgången som Kinas krigsmakt påfallande saknar är stridserfarenhet, och Xi kan göra lite åt det utan att gå i krig."
Timothy Heath, senior analytiker Rand Corporation
Kina kan tänkas använda militär styrka mot en mindre aktör i Sydkinesiska havet just för att få militär erfarenhet och därigenom också stärka sitt grepp om Sydkinesiska havet. Som sagt det är många aktörer och viljor inblandade och inträffar något allvarligt kan det bli riktigt farligt.
Nordkorea mot Sydkorea
Har Koreakriget egentligen tagit slut eller är det bara ett långvarigt uppehåll? Ständigt kommer nya oroväckande rapporter om nya Nordkoreanska robottester. Nordkorea verkar inte ha stöd av någon, men ingen vet hur den nordkoreanska ledningen kommer agera framöver. Vad händer om en av deras robotar som avfyras dimper ner i Sydkorea eller Japan?
Det svårt att veta hur tankegångarna går i en sluten regim och vad som ligger till grunden för ett beslut. De har liksom skapat sin egen världsbild och tänker på ett annorlunda sätt. Sedan hur värderar de eventuella konsekvenser av att starta ett krig?
Nordkorea är idag hårt pressade av omvärlden men har fått en öppning genom att Ryssland har närmat sig landet. Frågan är vad detta innebär? Nordkorea ser kanske nya möjligheter sin ekonomi eller att de kan finslipa sin robotarsenal för det stora slaget? Det svårt att se bakom kulisserna på en sluten regim.
Sydkorea har byggt upp ett starkt och modernt flygvapen och den inhemska flygindustrin växer. På bilden Sydkoreas senaste stridsflygplan från USA, F-35. Foto: Ministry of National Defense of the Republic of KoreaSlutord
Som sagt bara spekulationer och tankar. Allt kanske löses utan att behöva gå till krig. Plötsligt kan det vara en annan konflikt som får en urladdning som leder till väpnad konflikt. Tänk 9 april 1940, visserligen var det redan krig, men att tyskarna skulle genomföra en så djärv och överraskande operation som invasionen av Norge. Detta genom farvatten där brittiska flottan ansågs vara herre på täppan, var det nog ingen som hade kunnat föreställa sig. Operationen var något helt nytt. Det var som en blixt från en klar himmel.
Dessutom som vi har märkt speciellt med kriget i Ukraina är att framtidens krig kommer bestå av flera delar. Det kommer alltså utkämpas på annat sätt än att bara två konventionella militära styrkor strider mot varandra. Det kommer ingå sabotage, subversion, cyberkrigföring och informationsoperationer. Kriget bedrivs inte bara i den fysiska miljön utan också ett krig som pågår i människans medvetande och i cyberrymden. Det kanske inte längre ses som vad vi traditionellt kallar krig utan blir som en gråzon, där varken fred eller krig råder.
Vi kommer att matas med alltmer halvsanningar, överdrifter och falsarier. Det blir allt viktigare att vara källkritisk och själv försöka avgöra vad som är trovärdigt. I dag kan nästan vem som helst publicera text och bild i offentlig miljö men vet vi vem som är vem?
Vidare läsning om stridsflyg i Asien, finns här:
Femte generationens stridsflyg i Asien
Kampen om Stilla havet
Mina böcker om krigshistoria finns listade här:
https://franksonskrigshorna.blogspot.com/p/mina-bocker-har-kommer-en-lista-over.html








Inga kommentarer:
Skicka en kommentar