Kampen om Stilla havet

Kina tar sig an USA

USA, Japan, Vietnam, Taiwan, Filippinerna, Australien och Indien med flera oroas av utvecklingen, den kinesiska flottutbyggnaden och vad som händer i Sydkinesiska havet. Kina håller på att bygga vad som kallas ”Great Wall of Sand” vid Spratlyöarna. Dessa ligger som sagt i havet mellan Kina i norr, Vietnam och Malaysia i väster, Brunei i söder och Filippinerna i öster.  Det sker hela tiden konfrontationer mellan till exempel Kina och Filippinerna. Det är en enorm klasskillnad på deras respektive militära styrka.

USA:s stolthet: hangarfartygen. Här på bilden det senaste: USS Gerald R. Ford. Det har en deplacement av 100 000 ton och drygt 330 meter långt. USA har varit dominerade när det kommer till hangarfartyg under lång tid och kommer vara det under lång tid om inte något drastiskt inträffar (notera slagskeppen råkade ut för detta i samband med andra världskriget.). Foto: US Navy

Kampen om Sydkinesiska havet är pågående och har pågått under flera år.  Kina har de senaste åren aktivt flyttat fram sina positioner genom etableringarna av landningsbanor och byggandet av konstgjorda öar. Kina har återtagit flera kvadratkilometer mark i Sydkinesiska sjön de senaste åren. Det är de omstridda Spratlyöarna där Kina successivt tagit över ö efter ö. Kina har tagit små och stegvisa åtgärder.

Filippinska flottan har inte alls samma styrka som den kinesiska flottan. För att kunna bättre hävda sina rättigheter mot allt hårdare kinesisk tryck kom två nya fregatter byggda i Sydkorea att tas i tjänst 2020 och 2021. På bilden: BRP Antonio Luna (FF-151). Foto: Filippinernas försvar

Öarnas strategiska placering är en viktig del till Kinas expansion, men rikedomen på fisk och fyndigheter av olja och gas är också en stor attraktionskraft. Även Paracelöarna, längre norrut, har försetts med kinesiska luftvärnsrobotsystem och jaktflygplan. USA svarar med att bland annat låta större örlogsfartyg passera igenom Sydkinesiska havet och på så sätt markera att detta är internationellt vatten, eller som USA utrycker det: ”assert freedom of navigation”.

På bilden: En Boeing P-8 Poseidon från amerikanska flottan som är ett landbaserat havsövervaknings- och ubåtsjaktflygplan. Dessa flyger hela tiden över Sydkinesiska havet. Senast sommaren 2024 var det en incident när en av dessa flög i sundet mellan Kina och Taiwan för att markera som USA anser ”assert freedom of navigation”. Foto: Darren Koch

Detta har genom åren orsakat en del incidenter mellan amerikanska och kinesiska örlogsfartyg. En av de mer omtalade händelserna är när den amerikanska robotkryssaren USS Cowpens, deplacement 9 800 ton, nästan kolliderade med ett kinesiskt landstigsfartyg av Type 074-klassen, endast 800 ton.  Detta inträffade den 5 december 2013.

USA:s robotkryssare i Ticonderoga-klassen har varit i tjänst sedan 1983. På bilden USS Cowpens som var del av incidenten i Sydkinesiska havet. USA har börjat ta Ticonderoga-klassen ur tjänst och Cowpens kommer tas ur tjänst 30 augusti 2024 är det senaste. Foto: US Navy

Stäng ner allt!

Den 173 meter långa robotkryssare av Ticonderoga-klassen skulle markera amerikansk närvaro i Sydkinesiska havet i samband med att det kinesiska hangarfartyget Liaoning deltog i kinesisk övning i området. Fartygschefen på USS Cowpens stängde ner allt som kunde avge elektromagnetisk signal för att på så sätt gömma sitt fartyg för kineserna på sin väg till övningsområdet. Han hoppades att de skulle missa USS Cowpens på sina radarskärmar.  Det här området är idag den näst mest använda sjövägen i världen och det finns många civila fartyg och trålare. Genom att stänga ner sina system kunde USS Cowpens uppfattas som ett radareko från en av dessa.

Kinas första hangarfartyg Liaoning som ursprungligen är av sovjetisk design: Kuznetsov-klassen men det byggdes aldrig färdig. Kina köpte det halvfärdiga rostiga fartyget av Ukraina 1998 och tills slut 2012 så togs det i tjänst av kinesiska flottan. Det har en deplacement på 61 000 ton och är drygt 300 meter långt. Foto: Japans försvarsmakt

Som gubben i lådan

När USS Cowpens siktade hangarfartyget Liaoning och de eskorterade kinesiska landstigsfartygen var det ingen idé att längre försöka dölja sig, så systemen slogs på. De kunde höra hur de kinesiska fartygen började skrika på varandra. Tack vare det fanns besättningsmedlemmarna ombord USS Cowpens som förstod kinesiska fick fartygschefen på USS Cowpens reda på att kineserna hade helt missat hans robotkryssare.  Kineserna var helt enkelt upprörda och snart anropades USS Cowpens med krav på att fartyget skulle lämna området, detta var en kinesisk säkerhetszon. Fartygschefen svarade tillbaka, internationellt vatten, vilket kineserna inte tyckte om utan upprepade sina krav. 

Snart beordrades två stycken kinesiska landstigsfartyg av Type 074-klassen av fartygschefen på hangarfartyget Liaoning att försöka få USS Cowpens att byta kurs, bort från hangarfartyget.  Det hela slutade med att fartygschefen på USS Cowpens tvingades beordra full stopp på sin robotkryssare så att han inte råkade klyva det drygt 58 meter långa landstigsfartyget som hade placerat sig rakt över hans kurs. Tänk nästan 10 000 ton tung kryssare hade kört rakt in i ett 800 ton landstigningsfartyg, och vad hade hänt då med ett kinesiskt sänkt fartyg och ett antal dödsoffer.

Här på bilden syns en kinesisk landstigningsfartyg av klassen Type-074. Dessa har ett deplacement på endast 800 ton medan Ticonderoga-klassen har 9 800 ton. Foto: Tksteven

Vems fartyg?

Denna incident kom att utvecklas vidare på hög nivå, i samtal mellan chefen för amerikanska flottan, amiral Jonathan Greenert och hans motsvarighet i Kina, amiral Wu Shengli.  Båda herrarna inledde med artigheter efter att skärmarna hade slagit på innan Greenert tog upp händelse med USS Cowpens och det kinesiska fartygets tilltag. Greenert fick tillbaka ett helt oväntat svar.

”Det var inte vårt skepp” svarade amiral Shengli med allvarligt ansikte.  Greenert kunde inte ta in detta utan frågade igen.

Shengli förklarade att fartyget inte tillhörde kinesiska flottan utan det är ett landstigningsfartyg som tillhör det kinesiska armén. Med andra ord det har inget med den kinesiska flottan att göra.  Incidenten med USS Cowpens kom snart att bli ännu en av alla konfrontationer mellan USA och Kina i Sydkinesiska havet som inte ändrade något utan kampen mellan de två stormakterna fortsätter.

Kinas nya ”robotkryssare”

Kina visade med hangarfartyget Liaoning att man på allvar håller på att bygga upp en oceangående flotta. Ytterligare ett har tagits i tjänst, Shandong. Fler hangarfartyg är på gång och antalet jagare växer stadigt. De senaste är Type 055–jagare som faktiskt är 180 meter långa och deplacement 13 000 ton. USA klassar dem som kryssare. Hela 16 är planerade och åtta ska tydligen vara i tjänst. Just nu håller två stycken på att färdigställas.  Jagarklassen före denna var Type 052D-jagare, 157 meter lång och deplacement 7 500 ton. Här har 25 fartyg tagit i tjänst sedan 2014 och fler är på väg. Vissa källor säger att hela 40 stycken är planerade. Kina har flottbesök över hela världen, även i Stockholm och Helsingfors, visat att kinesiska flottan har utvecklats till en riktig ”Blue-water navy”. Dessutom har Kina etablerat sin första militära bas utomlands i Djibouti på Afrikas horn.

Kinas nya jagare Type-055 som har ett deplacement av 13 000 ton och har förmågor som gör att USA klassar dem som kryssare.  Dessa är del av Kinas strävan att skapa en riktig ”Blue-water navy”. Foto: Japans försvarsmakt

Kina har också valt att bygga strategiska robotubåtar. Första ubåten Type 092 togs i tjänst 1987 och endast en byggdes enligt vissa uppgifter. Ubåten hade tolv robottuber men dess kapacitet har ifrågasatts. Nästa generation Type 094 (Jin-klassen) har också tolv robottuber och den första verkar ha tagits i tjänst 2007 och det planeras att bygga åtta varav sex är färdiga och i tjänst. Räckvidden för robotarna ombord sägs vara 7 200 km. En modernare variant är på gång, Type 096-klassen.

Dong Feng 26, DF-26, är ballistisk robot som visades upp 2015 och sägs att ha 4 000 km räckvidd. Det är den första kinesiska konventionella ballistiska robot som kan nå den amerikanska basen Guam från det kinesiska fastlandet, så roboten har smeknamnet Guam Express. Den kan ha en konventionell stridsspets istället för kärnstridsspets. Stridsspetsen kan väga mellan 1 200 kg till 1 800 kg, vilket kan jämföras med kryssningsroboten Tomahawk vars stridsspets väger 450 kg. Kina hävdar att denna robot kan användas som sjömålsrobot, kallas ibland hangarfartygsdräparen. Ett klart hot mot USA:s hangarfartygsstridsgrupper och den amerikanska marinkårens doktrin med större landstigningsfartyg (Wasp-klassen som till exempel nästan lastar 2 000 marinkårssoldater).

                      Roboten kan användas för precisionsangrepp på vitala mål på land och på medelstora och stora fartyg till havs.

                      Wu Qian, talesman för Kinas försvarsdepartement.

Den kinesiska ballistiska roboten DF-26 kommer det vara en "hangarfartygsdräpare" eller kommer det amerikanska luftvärnet ta hand om dem. Foto: IceUnshattered

Men hur detta vapen skulle fungera i en skarp konflikt är oklart. De amerikanska luftvärnssystemen är av högsta klass men mättas de med många mål samtidigt är frågan vad som händer. En träff av DF-26 på ett tyngre örlogsfartyg är inte hälsosamt.

Snart smäller det?

Militärt finns det idag två spelare som är större än alla andra och det är USA och Kina. Det finns andra aktörer som är mycket starka militärt men är inte riktigt på samma nivå som dessa två aktörerna.  Kina idag drömmer om Zheng He som var en kinesisk amiral vars flotta dominerade haven på början av 1400-talet, vars största skepp var 130 meter långa med nio master. Det kan jämföras med Lord Nelsons flaggskepp vid Trafalgar 1805, som var nästan 70 meter långt.  Kinas kejsare på 1400-talet bestämde sig att lämna havet och det är först nu på 2000-talet som Kina börjar återvända som sjömakt.  Amerikanska flottan har egentligen inte haft något likvärdig motståndare i Stilla havet sedan japanska flottans undergång 1945. 

Ändå den enda tillgången som Kinas krigsmakt påfallande saknar är stridserfarenhet, och Xi kan göra lite åt det utan att gå i krig.

                      Timothy Heath, senior analytiker Rand Corporation

Kina kan tänkas använda militär styrka mot en mindre aktör i Sydkinesiska havet just för att få militär erfarenhet och därigenom också stärka sitt grepp om Sydkinesiska havet.  Det finns hetsporrar i alla krigsmakter och en oförsiktig eller felaktig manöver kan orsaka en krock. När kommer en riktig allvarlig kollision mellan två örlogsfartyg eller stridsflygplan att inträffa? Vad händer då?

På bilden det amerikanska landstigningsfartyget USS America (LHA-6) med stridsflygplanet F-35B Lightning II ombord. Det planeras 11 fartyg av denna nya klass som är efterföljare till Wasp-klassen. Två av dessa är i tjänst och sju från Wasp-klassen i skrivande stund. Foto: US Navy

Kraftmätningen mellan den kinesiska flottan och den amerikanska flottan kommer kanske att bli en repris på Japans strävan av driva ut USA ut ur Asien som slutade med att amerikanska flottan var havens härskare i denna del av världen i över 75 år. Eller blir det en ny herre på täppan? Har Kina lyckats få fram en hangarfartygsdräpare i form av DF-26 och hangarfartygens tid som havens härskare passerar in i historiens skuggor och förenar sig med slagskeppen.

Vidare läsning:

Michael Fabey: Crashback. The Power Clash between The U.S. and China in the Pacific. (New York 2017)

Toshi Yoshihara & James R.Holmes: Red Star over the Pacific. China´s Rise and the Challenge to U.S. Maritime Strategy. (Annapolis, Maryland 2018)

Niklas Zetterling & Dan Öberg: Kampen om Stilla havet. Den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. (Stockholm 2012)