Pansardivision Kempf – både SS och armén
Existerade från sommaren 1939 till 7 oktober 1939.
Inför Polenfälttåget kom tyskarna i Ostpreussen skapa en pansardivision av olika förband från armén och SS. Det var mycket hysch-hysch om detta då man inte ville att information om en ny pansardivision skulle nå polackerna. Att 7. pansarregementet fördes över till Ostpreussen motiverades med bland annat gemensamma större övningar och att regementet skulle delta i firandet av segern vid Tannenberg som ägde rum i slutet av augusti 1914.
Enkel struktur Pansardivision Kempf september 1939
Stab (från 4. pansarbrigaden)
7. pansarregementet (två bataljoner)
SS-motoriserade regementet ”Deutschland” (tre bataljoner)
SS-artilleriregementet (tre bataljoner)
SS-spaningsbataljonen
511. pansarvärnsbataljonen
505. motoriserade pionjärbataljonen
2. kompaniet / SS-luftvärnskulsprutebataljonen
Blandad Signalbataljon
Underhållsförband
Personalstyrka: 9 236 man varav 291 officerare och 1505 underofficerare
Fordon: 170 stridsvagnar, 21 pansarbilar, 446 personbilar, 741 lastbilar, 760 motorcyklar
Tunga vapen: 36 10,5 cm haubitsar, 8 7,5 cm infanterikanoner, 51 37 mm pansarvärnspjäser, 12 20 mm luftvärnsautomatkanoner, 36 50 mm granatkastare, 18 8 cm granatkastare
När det gäller stridsvagnar hade 7. regementet precis som de flesta regementen vid den här tiden väldigt mycket Panzer I och Panzer II. En mindre del var de tyngre Panzer III och Panzer IV, 26 Panzer III, 3 befälsvagnar Panzer III och 8 Panzer IV. Så 133 lätta vagnar.
Spaningsbataljonen var två kompanier med motorcyklar och ett understödsförband som pansarvärnspluton, pansarbilspluton (8 lätta pansarbilar) och ingenjörspluton. Personalstyrka 687 man.
Sedan tittar vi närmare på vilka som hade olika chefspositioner bland SS-förbanden hittar vi framtidsnamnen inom Waffen-SS som till exempel Felix Steiner, Matthias Kleinheisterkamp, Otto Gille, Hermann Priess, Peter Hansen och Otto Weidinger.
Divisionen fick låga förluster
Det var bra balans i divisionen. Den var bra utrustad med artilleri och pansarvärn. Dock svag vad gäller luftvärn men så var det också generellt i arméns divisioner 1939. Dessutom underställdes en tyngre självständig artilleribataljon divisionen, det var II. bataljonen / 47. artilleriregementet. Denna motoriserade bataljon hade 8 15 cm haubitsar och 4 10 cm kanoner. Så pansardivision Kempf hade ingen brist på artilleri.
Divisionen ingick i tyska 3. armén och deltog bland annat i slagen vid Mława, Warsawa och Modlin. SS-general Paul Hausser var med i divisionen under fälttåget mer som som observatör men hade en egen stab. Hur skulle SS-förbanden fungera i strid? Nu var det skarpt läge för det beväpnade SS som Hausser haft ansvaret att bygga upp.
Rent generellt verkar själva striden har funkat väl men olika SS-enheter gjorde sig skyldig till enstaka brutala krigsförbrytelser, både mot judar och polska krigsfångar. Det blev en del rättsliga efterspel men det var inget som man drev hårt. I vilket fall det hela ledde till nästa steg i utbyggnaden av SS, egna divisioner.
Divisionens förluster var inte speciellt anmärkningsvärda, 189 stupade och 567 sårade. En total på 758 man under hela fälttåget. Lite mer än 10 % under 35 dagars strid. Jämfört med insatser på östfronten 1941–1945 får de anses vara låga.
Divisionens splittras efter Polen
Divisionen blev sedan upplöst efter segerparaden i Neidenburg 7 oktober 1939. SS motoriserade regementet ”Deutschland” blev sedan ett av infanteriregementena i den nya SS-Verfügungs-division som synare bytte namn till SS-division ”Das Reich”. Divisionens nya befälhavare var givetvis Paul Hausser och den första gången i strid för divisionen var Frankrikefälttåget 1940.
7. pansarregementet blev inför fälttåget mot Frankrike 1940 en del av 10. pansardivisionen. Regementet tillhörde divisionen ända till slutet för divisionen i Nordafrika i maj 1943. Varken divisionen eller regementet sattes upp efter detta.
Vem var mannen som förde befälet över Pansardivision Kempf?
Werner Kempf föddes 1886 i Königsberg och blev tidigt kadett i infanteriet. Hans far var överstelöjtnant så familjetraditionen var krigsmakten. Två år innan första världskriget förflyttades han till marininfanteriet Där kom han att tjänstgöra under major von Lettow Vorbeck. Han stred på västfronten under första världskriget som del av marininfanteriet inledningsvis.
Under mellankrigstiden kom Kempf tidigt att tillhöra pansartrupperna. Redan 1926 blev han beordrad till motortrupperna, pansartruppernas föregångare. Men det dröjde till 1937 innan Kempf tog befälet över en pansarbrigad, 4:e. Till fälttåget i Polen1939 bildades en mycket speciell division, Pansardivision Kempf. I denna ingick både förband från armén och Waffen-SS, det var första och sista gången det existerade en sådan division.
Sedan under fälttåget i Frankrike 1940 förde han befäl över 6. pansardivisionen. Vid Barbarossas inledning förde Kempf befälet över XXXXVIII. pansarkåren och stannade kvar som kårchef till september 1942 innan han fick lämna befälet och åka hem vila upp sig. I februari 1943 återvände Kempf till östfronten för att få ett armébefäl, Arméavdelning Lanz som bytte namn till Kempf vid befälsbytet, Det var en ad hoc-organisation som hade skapats under krisen efter Stalingrad. För operation Zitadelle sommaren 1943 hade Kempf två anfallskårer, III. pansar och Kår Raus.
Inte längre några frontbefäl
I augusti 1943 lämnade han igen östfronten och var i reserven fram till maj 1944. Hans nya stab befann sig i Riga, ”Wehrmachtsbefelshaber Ostland”. Alltså ett bakre område, inte längre vid fronten. Där stannade han kvar till augusti 1944 innan det blev reserven igen fram till mars 1945. Han blev en slags stabsofficer hos den tyska överbefälhavaren i Väst. Det varade inte länge utan han hamnade i amerikansk krigsfångenskap i samband med Ruhr-fickan april 1945. Han stannade kvar i fångenskap till 1947 och bosatte i Västtyskland, hans födelseort Königsberg låg nu i Sovjetunionen. Kempf arbetade med den amerikanska arméns militärhistoriska avdelning som forskade kring tyska arméns insatser under andra världskriget. Deras stora intresse var västfronten 1944–1945 och där hade inte Kempf deltagit i någon större omfattning men han skrev lite om östfronten. Kempf dog 1964 77 år gammal.
Utvecklingen av det tyska infanteriet
Mina böcker om krigshistoria finns listade här:
https://franksonskrigshorna.blogspot.com/p/mina-bocker-har-kommer-en-lista-over.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar