Warszawapakten 1955–1991
Den bildades som en motvikt mot Nato 1955. Även om medlemsländerna omfattande hela
Östeuropa så styrdes den av Moskva. En slags förlängning av Sovjetunionen kan vi säga.
Moskvas imperiebyggande hade börjat att krackelera så invasionen av Afghanistan 1979
var kanske inte det smartaste draget. Vem styrde i Afghanistan? Jo afghanska kommunister
som var pro-Moskva och de bjöd in sovjetiska styrkor för att komma till rätta med rebeller.
Tacken blev att Moskva satte igång en statskupp i Afghanistan och bytte regering, några
andra afghanska kommunister fick ta över. Detta blev svårt att förklara för övriga världen,
det var ingen invasion men vi sköt han som bjöd in oss.
Kriget gick inte bra
I vilket fall kriget i Afghanistan klarade det sovjetiska samhället eller för den delen
ekonomin inte av. Det sägs att sovjetiska armén hade kontroll över drygt 20 % av landet,
främst tätbebyggda område, ergo städer. Men landsbygden var inte hälsosam att besöka för
sovjetiska soldater. Kriget varade fram till 15 februari 1989. Notera att idag efter drygt tre års storkrig i Ukraina har man också kontroll över cirka 20 %, det går alltså inget vidare.
Muren föll också och Östtyskland lämnade Warszawapakten för att återförena sig med
Tyskland 1990. Detta gjorde att Warszawapakten kom att upplösas, de andra hade inte lust
att vara med längre. Moskva hade tappat kontrollen. Dessutom kom hela Sovjetunionen att
också brytas sönder. Den 25 december 1991 halades Sovjetunionens flagga i Kreml och hela
världen bevittnade hur ett imperium föll samman. Sovjetunionen hade blivit uppdelad i
självständiga stater.
Sedan började medlem efter medlem i den tidigare Warszawapakten att söka sig till Nato,
de önskade ha hjälp med att försvara sig mot Moskva. De såg inte Nato som ett hot utan en
garanti för deras självständighet. De första blev medlem 1999, det var Polen, Ungern och
Tjeckien.
Löfte till Sovjetunionen?
Idag finns det de som påstår att ett löfte hade givits till Sovjetunionens ledare att inte
expandera Nato vidare österut 1990. Enligt uppgift sas det att Nato inte skulle expandera
närmare till Sovjetunionens gränser till Michail Gorbatjov, ledare för Sovjetunionen. Men
Sovjetunionen kollapsade och finns inte längre kvar. Boris Jeltsin blev i juni 1991 Rysslands
president.
Moskva idag anser att de för vidare Sovjetunionens talan. Men samtidigt anser Tallinn, Riga,
Vilnius och Kiev som också var en del av Sovjetunionen att detta fel då de vill vara med i
Nato. Tittar vi på Sovjetunionens kärnvapenarsenal kom den att fördelas på flera forna
delrepubliker i Sovjetunionen. Kom ihåg Budapestuppgörelsen från 1994. Enligt denna
uppgörelse skulle Ukraina ge upp sina kärnvapen mot säkerhetsgarantier. Landet hade
1994 världens tredje största kärnvapenarsenal, För detta garanterade Ryssland,
Storbritannien och USA att inte hota eller använda våld mot Ukrainas territoriella integritet
eller politiska självständighet.
Så Ryssland bryter mot detta avtal sedan 2014, med andra
ord Ukrainas territoriella integritet respekteras inte av Ryssland. Däremot trycker Ryssland
hårt på att Nato har brutit ett löfte till Sovjetunionens ledare, Michail Gorbatjov, angående
Natos expansion. Notera ett påstått löfte inte avtal.
I vilket fall militäralliansen Warszawapakten försvann i historiens skuggor 1991. Tittar vi på
hur militäralliansen fungerade så är det tydligt att Moskva bestämde. Ungern hade en lite
revolution 1956 och bestämde sig för att lämna, nej sa Moskva. Invasion av sovjetiska
krigsmakten och utrensning i Ungern. Sedan 1968 var det Tjeckoslovakiens tur. Men denna
gång var inte Moskva ensam. Alla utom Rumänien och Albanien deltog.
Albanien valde
sedan att lämna alliansen men då inget annat land i Warszawapakten hade landgräns till
Albanien så undvek de Moskvas stridsvagnar. Warszawapakten kom att agera gemensamt
en gång och det var mot den egna medlemmen Tjeckoslovakien som ville föra en öppnare politik.
Moskva såg en risk att Tjeckoslovakien ville lämna ”gemenskapen”. Så storsläggan.
Ersättare till ”Sovjetunionen”
Ryssland försökte ta nya grepp efter kollapsen av Sovjetunionen och Warszawapakten.
1992 bildades Militäralliansen CSTO – på svenska Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen.
CSTO har i stadgarna en artikel som slår fast att en aggression mot ett medlemsland ska ses
som en aggression mot samtliga medlemsländer.
Det var ett sätt att försöka skapa ett slags
enklare Sovjetunionen, vi är självständiga men håller ihop. Vissa föll för Moskvas locktoner
med andra sa nej. De forna sovjetrepublikerna Estland, Litauen, Lettland, Moldavien,
Turkmenistan och Ukraina tackade nej direkt.
De sex medlemsländerna idag är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland och
Tadzjikistan. Där Armenien har fryst sitt medlemskap och verkar vilja lämna.
Tidigare medlemmar: Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan.
Mer om CSTO här: Historien om Militäralliansen CSTO
Ryssland har genom sin fullskaliga invasion av Ukraina försvagats och kan inte längre påtvinga de
övriga sin vilja. Respekten eller fruktan för den ryska krigsmakten har eroderats eller i alla
fall försvagats. Kazakstan har också tydligt markerat mot Ryssland gällande Ukraina till
skillnad mot Belarus som följer Moskvas direktiv i många avseenden. Så vi får se hur det
utvecklas.
Vidare läsning:
Bengt Gustafsson: Det sovjetiska hotet mot Sverige: sovjetisk planering och svenskt invasionsförsvar. Vad hade hänt? (Stockholm 2014)
Gordon Rottman: Warsaw Pact Ground Forces. (Oxford 1987)
Michael Green: Nato and Warsaw Pact Tanks of the Cold War. (London 2022)
Mer om pansar under kalla kriget:
Koreakriget: vapenstilleståndsavtal sedan 1953:
Stalins bygge höll till 1991:
